9 mars 2022
Jag undrar om inte bönen uppfanns i stunder som denna. Ett land väljer att attackera ett annat. Ukraina måste försvara sitt hem. När vi tar emot nyheter om både mod och vilja att försvara det liv man lever, på den plats man bor; och det stora lidande en befolkning upplever som attackeras mitt i sina liv där man bor.
När våra liv attackeras och all kraft går åt att försvara livet så uppkommer snart brist på det som uppehåller livet. Både det nödvändigaste och det livsbejakande. Konkret kan mat, mediciner och försvarsmaterial saknas. Livsbejakande hopp, gemenskap och tro på frihet.
Det som urskiljs under varje dag, även veckor nu, från våra tappra medmänniskor i Ukraina är modet och viljan att försvara sitt liv och den plats man lever på. För mig som lyssnar på avstånd kan förutom att skicka pengar mitt dagliga stöd bestå i av att önska dem som kämpar och de som lider kraft och ljus. Styrka och mod. Vapenvila och fred. Jag faller in i min önskan flera gånger varje dag och även om natten vaknar jag och önskar ljus och kraft för både kämpande och lidande. En bön. En önskan ur min vilja att bidra, att finnas där, att få säga till dem som kämpar och de som lider att jag hör och ser det som når mig. Jag bryr mig om och önskar att ljuset och kärleken sipprar in i det attackerande mörkret så att det misslyckas och tomhänt får vända om. Ge dem som lever i Ryssland kraft och mod att skapa den förändring ett fredligt ledarskap kräver. Förändring pågår. Även där modiga människor som med fara för livet kämpar för fred.
Påminner mig om scenen ur Sagan om ringen när alla som försvarar världen från mörkret står inför en övermäktig armé utanför den svarta porten. De står där redo att försvara det goda i världen för att Frodo och Sam ska kunna förstöra den ring som ger ondskan styrka. Alla hjälper till. Var och en bidrar med sin förmåga. Var och en är villig att offra sig själv, sitt eget, till och med sitt liv. En saga såklart. Som visar på kraften både i gemenskapen och i det egna. Att var och en har sin egen viktiga uppgift som bidrar. Var och en behövs.
De egna viktiga uppgifterna – det som är just du eller jag – behöver mod och kraft så att vi vågar leva dem. Vare sig man är en “Gandalf”, en”Frodo”, en “Eowyn” en “Sam”, en “Aragorn” eller en “Galadriel”. Styrka och mod visar sig i så många olika former beroende på den man är. Och alla behövs!
Just nu i denna svåra stund; av historians många svåra stunder, så kan lite pengar skänkas och en önskan om ljus och kraft formas. Många andra sätt att stödja, tänka på och om finns.
I mitt arbete stödjer jag utvecklingen i oss till att leva mer av inre frid i förhoppningen att vi därifrån har mod att leva det liv vi har i oss att leva. Fredfullt. Till försvar för det levande. Var och en på sitt sätt. Jag hoppas dessa ord kan bjuda in dig till att fundera över och uppskatta de olika sätt du bidrar på, och möjligen hur du skulle vilja bidra mer till det levande liv vi delar. Vill du träffa mig för att tillsammans med mig eller i en grupp utforska hur det är för dig, hur det skulle kunna se ut för dig, är du varmt välkommen att mötas antingen på någon kurs eller i samtalsterapi.